Jag är nu glad på mig själv igen. Sedan jag skrev här sist har jag slitit i mitt anletes. Och nu har jag skickat iväg en geografiuppsats för respons till min handledare. Jag är inte stolt, mer på gränsen till att skämmas. Men jag har gjort det. Det var mitt mål med kvällen.

Jag förstår inte varför folk är ute med sina vänner sådana här dagar när man lika gärna kan sitta på två madrasser och skriva härlig uppsats. Mitt liv är mitt öde.

Nu ska jag käka lite ost och titta på Kim Nowakfilmen. Boken var bra, förmodligen är filmen sämre. Jag tänker att jag kanske tom har sett filmen utan att komma ihåg det. Återstår att se.

Måste också hitta på nåt bra att göra framför filmen. Svårt nu utan uppsats och färdigpysslade julklappar.

Förresten är Markus snart i Sverige igen. För gott.

Jag vet att det INTE betyder otur eller något annat fånigt att visa paket innan jul.

Ikväll har jag tillverkat de här snygga presentpåsarna till mina vänner.
Första gången jag gjorde påsar, blev rätt bra.
Om innehållet kan jag bara säga en sak, det är också bra.

Detta är en detaljstudie av mitt högra knä.
Idag har vi utmanat eleverna i olik aidrotter.
Tjejerna i 7D tog vi med 3-0. Jag gjorde två av målen.
Tjejerna i 8? tog med med 4-2 i basket. Jag gjorde två poäng.
 Vi vann också volleybollmixen mot 9c. Jag gjorde inte poäng men jag missade inga servar.
Det betyder att idag har jag varit lite av en hjälte.
Men det var så grisjobbigt så ni anar inte.