Först har jag strulat massor med telefontekniken. Nu var det meningen att det skulle fungera. Det gör det inte. Alltså är jag inte nåbar på mobilen på obestämd framtid.
Förberett dagens första vigsel.
Först har jag strulat massor med telefontekniken. Nu var det meningen att det skulle fungera. Det gör det inte. Alltså är jag inte nåbar på mobilen på obestämd framtid.
Förberett dagens första vigsel.
Halv elva blev jag inmessad till vänner på äppelpaj och prat och kom just hem med en taxi. Och nu undrar jag om det verkligen är allra, allra bäst att vara själv för det här var ju också sjukt kul.
Och jag måste ju inte välja. Det går att få allt. Väl.
Det allra, allra bästa som kan hända är faktiskt en helkväll hemma. Själv. Ordna med allt och inget.
Jag förstår ju också att det är kul för att jag så sällan är hemma och så ofta träffar andra. Och är så innerligt glad för att det är så.
Jag hade en plan för dagen. Det blev inte så. Och det var inte mitt fel. Därför blev jag i vanlig ordning lite grinig. Har just suttit en timme och gjort det jag nu vill kalla en klassiker. Plöjt mejlboxar, svarat på, legat på, frågat, tagit itu osv. Mest för arbetarekommunens räkning.
På grund av ändrade planer också under morgondagen har jag precis kommit överens med ett par blivande makar om tid för vigsel i morgon, poppis dag. 111111. Har sedan tidigare också ett par inbokat på eftermiddagen, men nu blir det också lunchvigsel. Kanske utomhus. Roligt!
Nu är klockan snart sju och jag kanske bara ska fixa småsaker innan jag ska se LYXFÄLLAN. Som jag älskar. Kanske, kanske lagar jag mat, men det återstår att se.
Jag gick upp kvart över sju, åt lite frukost och landade i gymmet. Jag har alltså morgontränat. Och det var inte så svårt att inleda med att springa två kilometer. KÄnner mig bra.
Och nu har ju Peter lovat att hela resten av dagen ska bli bra, så det är bara att vänta.

Glider genom korridorerna från ett socialt event med skönsång, med handlingar under armen till rummet där jag sover. Ska förbereda sista inför morgondagens utskottsmöte.
Ännu tidigare i kväll var jag på Essingen och höstmingel hos IOGT-NTO. Då lärde Peter mig att ingen dag kan bli helt misslyckad om den inletts med träning. Dividerar nu med mig själv om jag ska testa detta i morgon bitti. Jag är skeptisk men det kan vara värt ett försök.

I går glömde jag mitt smink i Gävle. Jag tänkte att jag kunde täcka upp för det med att köpa en liten mascara på Body Shop, som ligger nära i Gamla stan. Mascara köpte jag, men den trevliga expediten fick mig också att köpa den här. Faktiskt väldigt trevlig. Hennes bärande argument, förutom snyggheten, var givetvis medlemsrabatten! Sådant ska man inte underskatta.
När jag köpte nya träningskläder (snacka om att behovet där var reellt) i veckan så frågade killen i kassan om jag inte var medlem. Tusen år sedan sade jag och berättade att jag nu försöker undvika medlemsskap och kort på ställen jag inte köper jätteofta på. Men han knappade in mitt personnummer och plötsligt försvann 25 procent av kostnaden och det kändes värt det.


På grund av omständigheter, eller kanske tack vare, blev det film istället för teater i går. Den här så kallade succéromanen har jag inte läst och var därför helt oförberedd när hon dog. Så det jag tyckte var en ganska soft feel good-film där en kvinna som vanligt ska styra upp en rörig karl, så blev det helt sorgligt.
Det jag tyckte allra mest om var att huvudpersontjejen var noll brudig. Hon var helt enkelt smart och kul. Som de allra roligaste!
