Jag gick till Brynäs centrum och köpte en bunt vita krukor på Kupan. Några växter på den lokala blombutiken. Jag gick hem och skred till verket. Befintliga växter delades och fixades med och ev. planterades om större. Nu är nästan alla mina växter vårstädade och fina och det mesta är grönt och prunkande.

Varje gång jag kör fingrarna i jorden känns det fint. Absolut inte så att jag vill bli florist eller så. Jag bara gillar att kladda. Och jag är ganska bra på att få växter att trivas. Så länge de inte är blommande varianter. Jag köpte en rosa begonia dock. Får se hur länge den står sig på köksbordet.

Min s-förening var ute och affischerade inför sista april. Kändes bra.

Var på stan och löste in ett presentkort på Naturkompaniet mot en grå Kånken. Exakt en sådan jag fick när jag började i lekis. Ett vinnande koncept så att säga.

Några till broderigarner så jag förhoppningsvis i kväll kan göra det sista på min tygväska. Löste in alla min checkar på Åhléns mot lite nya duschkrämer. Lite småsaker på Lush eftersom de tyvärr ska stänga i Gävle och hade halva priset på allt som var kvar. Några böcker från bokhandeln. ”Bergets döttrar” till exempel som jag verkligen längtar efter att läsa. Frukt och bröd från Konsum.

Innan allt detta lämnade jag i väg saker till RIA som är typ min närmaste granne. Och jag avrundade med en tur dit för allmänt span. Två små, söta serveringsfat och några träramar jag ska måla om och göra något annat av och en krog för att ha på hatthyllan blev det.

Trodde det var dags att stiga upp när klockan ringde. Men! Det var ju inte jag som skulle upp. Jag hade sovis. Men som den äldre kvinna jag är gick jag ändå upp strax efter nio.

Jag har lite olika projekt av viktig fritidskaraktär som ska genomföras under dagen. Det är roligt. Tittade på repris av kvinna som talade om sina isbjörnsbilder. Mäktiga djur det där.

I senaste DV har ”Fisk” stört sig på att Väduren high lightats två gånger på horoskopsidan. Det betyder att vädur får stå högst upp på sidan och få en bild eftersom den är aktuell den månaden. DV förklarar pedagogiskt att det kan bli så eftersom de ger ut 14 nummer om året och stjänrtecknen är 12.

Men det fantastiska är ju att någon ens bryr sig. Att någon läser det så hårt och reagerar till och med på att någon annans stjärntecken får dubbel uppmärksamhet.

Jag tycker horoskop är bull. Som rökelse ungefär. Ett märkligt hittepå. Men får jag dåligt att göra någon gång ska jag starta en blogg där jag också förutspår vad som ska hända med tvillingar och jungfrur och stenbockar.

Avslutat två böcker så här på fredagskvällen. Båda var väl tre av fem. Ungefär.

Förra veckan hade vi arbetsdag med gurun Rune Nilsson. Ett stickspår var när han redogjorde för vad forskningen visar leder till lycka hos människor.

(Vad är egentligen lycka? Det kan vara ett nytt läppglans. Men välmående kanske?)

1. Sociala relationer
2. Att kunna slutföra projekt
3. Att ha ett arbete eller en uppgift
4. Förmåga att förlåta oförätter

Jag är väldigt bra på 1-3. Riktigt usel på 4. Riktigt skitusel faktiskt. Kan jag nöja mig med 75 procent?

Det är beklämmande att så många vuxna inte kan skilja vanligt förekommande husdjur åt.

Alldeles nyss i Debatt sade Billström att Herr Muffin (i den fina barnboken) var en hamster.

Det är mycket mycket vanligt att inte kunna skilja på just marsvin och hamster. Vad är problemet? De är inte ens lika. Hamstrar är små och ser ut som ursöta nallar. Smidiga i likhet med råttor, menändå lite klumpigare, utan svans och inte lika smarta. Och absolut inte lika stora som råttor. Marsvin är i storlek som dvärgkaniner. Ganska stora. Låter mycket olika ljud. De är gnagare, ja. Men det är väl cirka det de har gemensamt.

Hamstrar är solitärer (guldhamstar, det finns andra varianter somär mindre som vill ha sällskap) och får inte hållas med kompisar. Marsvin däremot är flockdjur och vill ha kompisar. Ska jag fortsätta? Nej, för de flesta av er bryr er tyvärr inte om smådjur. Tycker det är trams.

Att inte skilja dem åt är som att inte se skillnad på en Sankt Bernard och en häst.

Nu ser jag Debatt och spanar chefen ibland. Nu prats det om ”integration”. Inte ALLS oväntat att en man modell äldre medelålder sitter och tjurar på invandrare och är Vellinge-killen. Som vägrar solidaritet.

Jag har så vansinnigt svårt för de här männen. De har svårt för mig med så det är ganska rättvist.

Jag inser att jag många gånger uttryckt mig klumpigt, plumpt och rentav elakt. Utan att egentligen alls mena det. Bara varit obetänksam och kanske till och med tänkt att jag varit lite rolig. Några kanske har tyckte det, andra inte alls.

Det är mycket dumt, eftersom det är mottagaren som tolkar budskapet och det rår jag inte över.

Jag vill verkligen bli ännu bättre (jag vågar nämligen tro att jag är lite bättre än för … sig tio år sedan) för jag tror mitt liv blir lite lättare då.

Jag ska försöka tänka på att inte uttrycka mig om nåt som verkligen inte betyder nåt för mig. Egentligen. Vilket ju är svårt eftersom jag stör mig på sjukt mycket. Men som egentligen inte spelar någon roll alls.

Det är svårt. Det är skitsvårt. För ibland bara exploderar ilskan i mig. Och jag behöver nu då inte räkna upp sådant som utlöser det, för det vore att agera precis motsatt det jag önskar bli bättre på.

Nu ser jag det så kallade humorprogrammet ”Halv åtta hos mig”. Så soft. Kräver inget av mig.

Varit hemma en knapp timme och mest vattnat blommor och letat fram morötter som har passat till middag. Kombinerat med ägg och tomater.

Man kan tro att när man har ätit lunch ska kroppen vara lugn. Icke! Då vill den ha något sockrigt att festa på. Jag försöker stå mot.
Och tänker på min tappra (dumma?) kompis som ska äta bara äckliga soppor i evigheters evighet.