I morse 8.10

Jag skulle kunna kräkas upp fakta om Top Model Kanada nu. Samt ge en nulägesrapport på det amerikanska som inte gick hela vägen till final idag. Sex och en halv timme har jag tittat. Efter halva tiden hade jag vant mig. Kan inte minnas när jag senast var så länge i soffan. Det tar emot att erkänna, men det var ganska skönt. Men jag mejlade lite och skrev lite ledare och så samtidigt. Jag gjorde det här bara för att jag kunde. Det fanns tillgång. Ett tydligt bevis på hur viktigt det kan vara att strypa tillgången på dumma grejer.

Söndagen jag skulle göra inget. Jag har pratat i telefon men mamma och Ullie för att fördriva tiden fram till nu. Nu rullar Top Model igång och det kan jag se på ända till klockan sju. Tack för det TV3.

Jag har gjort lite girlish saker till. Plockat ögonbryn, målat naglar och bläddrat i Cosmo. Vilken skittidning det är.

Och vad gäller skittidningar… Senaste numret av Amelia lockade mig med någon förförisk rubrik om förvaring så jag klippte till trots att jag lovat mig själv att aldrig mer köpa den. Jag borde ha hållit köftet. Amelia är ful, oglammig och trist. Trist! I Cosmo finns det i alla fall glamour. Bra smink- och krämrepotage som är skälen till att man vill köpa magasin. Amelia är trist. Som en riktigt förutsägbar trist bekant. No more!

Nu blir det var Eco Queen, Damernas Värld och eventuellt Femina om det ska bli något.

De här träffade jag igår kväll. Ganska nöjd.

Melodi ett, Bollnäs-Nina
Varför porrig klädsel? Med en svart ekorrsvans på? Det roligaste i hennes nummer var dansarna med stora byxor.

Melodi två, Jonathan
Själva scenen blev som Pressbyrån. Sången inleddes med märkliga stönljud. Söt kille som många fjortisbrudar röstar på. Typiskt trist killklädsel. När de killar fatta att linne framkallar kräkreflexer. Väldigt coola tjejer som spelade. Mer sånt!

Melodi tre, Shirely
Jag har ALDRIG gillat Shirley. För hon är så gullig och klämkäck och sånt har jag antipatier emot. Vanlig tråklåt. Och där: Ingela Pling! Behövde vänta till tredje låten… Vacker klänning.  Roligt att hon fick hår i ansiktet. Och lite äckligt. Så går det när man har stort hår.

Melodi fyra, Scotts
INGEN kan förneka att sångaren är en pudding. Pling igen! Inget mer

Melodi fem, Emilia ♥
Hon är sockersötare än någon annan jag vet i min ålder. Roligt skämt innan om att hon slutat stamma. När jag sjunger för mig själv brukar det ofta annars bli Big Big World. I den här ordet ingår engelska ordet linger, som jag tycker är vackert. Aj attan vad hon är vacker, cool och det är härligt poppigt. Som det känns nu lägger jag min röst här. Men tre to go.

Melodi sex, Alcazar
Jag älskar kläderna. Underbara, starka färger som gör att hjärtat hoppar lite extra. Mina bäst scrapfärger för övrigt. Jag gör inte mycket romantiskt shit. Melodin är så här käckt poppig som jag hade farit omkring till på dansgovlen, för tio år sedan eller så. Jag har slutat gå ut. Fulla människor kommer inte till sin rätt. Jag skulle heller inte komma till min rätt i den rosa dräkten en av tjejerna bar.

Melodi sju, Ugglan
Härlig individ. Gillar att hon inte fixat tänderna (som Elin B skulle ha sagt). Läcker matchning av vitt och turkosa stövlar. Men detta kroppsspråk?  Joplin är en idol. Ugglan är nästan lika. Fast på svenska då. Och helt levande.

Sista melodin, Sernholt
I den där klänningen ser hon ut som en fågel. Någon slags dramatisk inledning på låten som inte matchar resten. Inte så rolig låt. Jag vet inte varför, men jag gillar inte den här tjejen så galet mycket. Hade jag tyckte bättre om låten om Robyn sjungit den? Säkert. Så ytlig är jag.

Jag är ensam hemma i soffan, äter popcorn så läpparna skrynklar sig, färglägger stämpelmotiv och skriver lite om varje låt. Man kan tro att jag inte har några vänner. Men det har jag. Skitmånga på Facebook.

När jag öppnar mitt paket med nya scrapsaker blir jag så glad och lycklig att jag nästan blir hångelsugen.

Kolla sötaste sötaste kaninen till höger.

Det här besöket var ett livligt sådant.

Förstahandsvalet ut bokhyllan var intressant. De slet ut "Alkoholpolitik för bättre folkhälsa".

Mycket om vad de sade är redan sagt. Och det är väl tur.

Men det som inte är sagt är att de elaka orden låter som ett barnspråk på skånskan. Apajäveln. Vad är det för ord? Som barn som inte lärt sig prata.

På onsdagskvällen var det ganska lugnt så då gjorde jag ansiktsmask, choklad hette den.
I morse tog jag på mig min prickiga sjal och tänkte att ingen skulle se hur trött jag var.

Här är en fantastiskt krona de har i anslutning till sin fullmäktigesal.

Lite trött tjej i kavaj med din otäcka namnlappen. I damrummet.