Ibland är jag så jävla jävla bra och ibland är jag så jävla jävla dålig.

Kamrater… vi anar ljuset i tunneln.

Nu är mitt konto på den nivån att jag blir lycklig av att hitta hela TRE tjugor i bakfickan på jeans som ska gå till tvätten.

Inte bra.

Jag erkänner att jag sov länge, till halv tolv.
Vaknade förutom av en ilsken väckarklocka också av droppar mot rutan.
Det är rätt mysigt.

Råttorna bara sover och sover.

Nu ska jag gå och klippa mig, sen ska jag prata politik.

Folk som har det ser ut som att de ständigt har skit på tanden.

Visst är det soligt igen. Tråkigt för mig att jag ska åka en massa tåg igen. Alltid åker jag tåg…
Det är skönt att ha råttorna hemma. Dom är verkligen världens sötaste.

Igår fick jag ett sånt mystiskt vykort med "guess who…"-inledning. Och nä, trots den politiska anspelningen och nötkreatur på framsidan vet jag inte vem det var ifrån, så ge dig gärna till känna. För sånt där kan man få gråa hår av, men tack ändå såklart.

Idag har jag gjort klart med skurnignen. Det känns bra. I övrigt mest legat på gräsmattan och läst ut Mari Jungstens senaste Gotlands-deckare. Helt okej.

Moderaterna i Gävlehar ett ridhus med i sin framtidsvision. Det är ju bra, eftersom planeringen av det redan kommit rätt långt…

Soft soft soft.
Är i Norrala.
Har blötlagt det lilla av ladugården som är kvar och som jag tar imorgon vid lunch när det är som varmast.

Sara kokar saft.

Rapport från Björkvik

Otroligt varmt, farbröder som svimmade i solen.
Göran som på ett föredömligt sätt talade om att vi inte tror på piskan som metod. Nu heller.
Marita som tog av sig sina skor och stod barfota i gräset.
Inträde 50 kronor.
Roliga reportrar som springer med en mick två meter efter Göran.
Låt mig aldrig behöva vara reporter.

I övrigt vill jag rekommendera att tejpa med försiktighet.

Jag hade inte min digi-kamera med till London. Främst berodde det på glömska. Både den och min fina gudiebok är i Närby…

Men inte gråta över det, istället har jag fotat med min gamla vanliga kamera. Ser fram emot den där spänningen när man har lämnat in rullar, och så att säga inte har en aning om vad man kommer att få!

Underbart väder! Sitta på balkong och läsa!

 -05

Trots att världen är stor är det här det är som skönast.
Fast det vore ju inte det om jag inte fick åka ifrån den ibland.

Nu lyssnar jag på N. Furtados nya skiva och packar upp.