Till alla!

Idag har jag haft DS-möte på expen i Söderhamn. Det var ett lidande av stora mått.

Nu är jag hemma. Jag ska duscha. Det känns lite bättre sen.

Det är värst vad C försöker trycka fram skit-i-las. Hm. Nja.

Dagen artade sig bra. Jag shoppade det som kunde tänkas behövas till tisdagens firande.
Dessutom ett par skor och två skjortor och en kavaj för jättebilligt tack vara rea, lite rabattkuponger och bonuscheckar. Nåt bra ska det väl vara att man bär omkring på massor av kort jämt.

Tvätten känns klockren. Alltid skönt att få tvättat och det är ganska kul. Det betyder också att jag har renbäddat. Lade mig och läste mot kvällen och somnade till lite men blev störd två gånger av telefonsamtal från UNF Gävles årsmöte, men det är naturligtvis en ära att kunna hjälpa till.

Jag fick varma mackor av Niklas. Det är så gott, även om han inte hade koll på ost-tricket.

Imorgon är det måndag så jag ska packa väskan nu. Tänk på att om ni ska skicka några hjärtankort ska ni posta dom före rätt tid imorgon. Jag ska skicka ett till mormor jag.

Tänk också på att inte skjuta er kompis om ni ska ut på vakteljakt tillsammans.
Det ordnar sig med lite socker på!

 Min bästa telefon och min bästa nano.

En natt i Örebro hos Eva i en underskön bäddsoffa och med trevlig tacoskväll ute.
En dag på Örebros DÅK där jag skrev protokoll.
Har ytterligare en gång fått lära mig att alternativet till att supa är att se på Bingo-Lotto.
Tåg fyra timmar hem, med mellanlandning i Stockholm. Köpte med sushi till tågresa del 2.
Sov en del, läste en del om Robbie, läste en del Lärn. Skrev lite.
Åkte direkt till Valbo och pratade med kyrkoherden på bussen.
Mycket trevlig sammankomst hos Susanne.
Nu har jag just kommit hem och ska sova.
För imorgon är det sovmorgon. Minns inte när det var senast.
And I love it.
Ser också fram emot att shoppa, tvätta och att Niklas ska laga mat till mig, hos mig.

Jag dricker också onyttiga mänger cola-light. Jag måste sluta med det.

Hur svårt kan det vara att göra sånt man lovat?
Sånt som man har betalt för att göra?

Exakt hur svårt?

Det här med dansen… det hade jag längtat till. Men det är slitigt. Allt annat brukar gå så lätt så det är fantastiskt nyttigt det här med att behöva kämpa och slita för att få det ens skapligt gjort. Men det var roligt. Och lyckligtvis lite lättare än när man var nybörjare. För sådär 100 år sedan.

Idag har jag sagt nej. Till att sitta i Rådet. Rådet sabbade hela min ungdom, så jag väljer att ta avstånd. Fast jag sa ju jag till att vara vice distriktsordförande. Det är inte så stor skillnad jämfört med idag.

Tittade på "Jobba jämnt". "Vi kan inte erbjuda heltider". Jag brukar vara klok men jag förstår inte. Företagen målar gärna upp en bild av att det är lite dynd om dom. Att de måste flytta utomlands för att ha råd att driva verksamheten typ. Men så är det ju inte. De bara flyttar utomlands för att få ännu större lönsamhet. Alltså för att någon vill bli rikare.  Inte alls för att de går back, vilket de gärna ger sken av.

Nedan kaoset som mötte mig på Vadtorp i helgen.

En gång bodde jag på en bondgård där det mest exklusiva var att man kunde dricka hur mycket mjölk man ville, fanns alltid mer att hämta. Nästan. Ibland  måste man dock rusa med hinken för att hinna innan tankbilen. För var man utan på landet var man utan. Inga exklusiviteter. Särskilt inte innan man fick körkort. Jag tror att det får konsekvenser nu när jag är hemmavid, för åker vi förbi en affär då bunkrar jag med sånt jag tror mig behöva. Tidningar, läsk..

För nu bor jag i stan och är bortskämd. Köper sushi med hem om jag inte orkar laga mat, kan shoppa lösgodis två minuter bort när jag vill på dygnet och kan duscha utan att fråga om nån eldat. Otroligt lyxigt liv. Dessutom går bussarna en gång i kvarten istället för, om man har tur, var tredje timme.

Det här med sushi. Det kan inte med ord beskrivas.

Vissa dagar känner man sig svävigare än andra.
Idag är en sådan dag.

Jag önskar att världen var konstruerad så att kopiatorer inte behövde finnas.