#teamgreta

71494498_10157717529768474_5182740227243900928_n

Alla ni (främst män) som hånar Greta och har olika konspirationsteorier om vad/vem som ligger bakom hennes ”bravader”, känner ni inga ungdomar?

För om ni gjorde det skulle ni veta att väldigt många ungdomar har ett starkt driv, ett starkt engagemang och starka viljor. De är pålästa kring frågor som intresserar dem och kompetenta att ta reda på hur de ska sprida sina åsikter.

Jag har sett det så ofta i min roll som högstadielärare. Jag har sett det i föreningslivet. Jag ser det som politiker. Klart lysande unga stjärnor med en bergfast övertygelse för hur man förbättrar världen

Jag har inga frågor kring Greta och hennes engagemang. Det är rent, självklart och osjälviskt. Jag backar henne varje dag.

Jag är mer förvånad över att så många vuxna kan göra så lite. Ärligt talat.

Det var helg

Och på den helgen var det både party och politik som man säger.

Partyt bestod främst av en 80-talsfest hos en vän. Och det var toppenkul. Fick frågan om var jag fått tag på den där träningsoverallsjackan. Hur enkelt som helst. Sorterade aldrig ur den ut min garderob!

80s

”Jag använder bara ett ord som fler känner igen”

Jag tror på kraften i ord.

Och ett exempel på hur mycket det betyder är ju när någon envisas med att kalla något för något det inte är, för att få det att verka vara något annat än vad det är.

Just nu har Moderaterna fått instruktionen om att kalla reformen ”utvecklingsår” för en föregående reform, nämligen ”friår”.

Eftersom Moderaterna gärna vill befästa bilden av att motståndare skyfflar ut pengar för ingenting produktivt (dvs fri) så fortsätter de kalla en ny grej för friår.

Den nya reformen som Miljöpartiet är de som fått med i överenskommelsen heter alltså ”Utvecklingsår” och handlar om att personer med ersättning på A-kassenivå få vidareutbilda sig eller starta eget. Fullt utbyggd 2022 kan den omfatta 5000 personer.

Reformen är inte av det slaget att jag tycker att den är lysande, men jag tycker inte heller att den är av karaktären sämst. Vi vet ju att 30 procent ungefär skulle vilja göra något annat än vara där de är i dag. Om man då kan få till en rörligare arbetsmarknad med kompetenshöjning och fler företag är väl det bra. Jag hade förmodligen valt andra åtgärder men det är inte det relevanta här utan hur man hanterar orden.

Moderaterna i Gävleborg gör som Moderaterna riks (inte konstigt) och går ut i offensiv mot förslaget som de konsekvent kallar för fel namn och också påstår att det läggs mer pengar på det än på polisen.

Det sista är inte sant.

Jag ifrågsaätter ordvalet.

Och får följande svar.

IMG_9670

Diskussionen fortsätter.

nyare

Om någon mot förmodan är intresserad av att följa tråden finns den på Moderaterna i Gävleborg på Facebook.

Förutom namndiskussionen där jag förstår att Moderaterna respektlöst vill kalla saker vad de vill för att sätta en bild de hellre vill, så vill de också sprida falska bilder av finansiering liksom få det till att jag inte tänker ta ansvar för regeringens politik. Men det är sidogrejer som inte förvånar och är oppositionens roll.

Men att upprätthålla hederlighet i politiken och vara varsam med orden, när blev det för mycket begärt?

Fanny Erkelius på museet

fanny

På lunchen igår gick jag med en vän och tittade på utställningen av Fanny Erkelus på länsmuseet. Det är några dagar kvar och jag rekommenderar den.

Det här kan man läsa om den på museets hemsida:

”17 augusti – 6 oktober 2019
             
Lär mig leva berör ett svårt ämne. Det handlar om en närståendes val att ta sitt liv och hur det påverkar den som blir kvar.
 
Fanny Erkelius förlorade sin mamma genom självmord. Konsten blev en ventil för att få utlopp för alla känslor och funderingar. Fanny Erkelius är född 1993 i Gävle, numera bosatt i Stockholm.

I raka och utlämnande texter får vi möta både ångest, förtvivlan, sorg och ilska men också kraft och fina minnen. Minnet av de glada stunderna med mamman varvas med vanmakt över att inte kunna hjälpa och sorg över att behöva vara den vuxna i relationen till föräldern, att inte få vara barn. I målningarna ser vi smärtan ta sig fysiska uttryck, som en person ihopkrupen i fosterställning eller en tumnagel som borrar sig in i skinnet tills det gör ont.
 
En närståendes självmord är ofta tabu och skambelagt för de anhöriga. Just därför är det så viktigt att lyfta och våga prata om!

”Jag växte upp med en mamma som var alkoholist. För två år sedan tog hon livet av sig. Här är min reaktion. Här är jag, i min roll som dotter och medberoende. Här är du, i din roll som åskådare. Eller i din roll som anhörig. Som son. Vän. Dotter. Medberoende. Låt oss snacka om det som är tungt.”

Utställningen bygger på konstnärens egna upplevelser. Vi får ta del av hennes tankar och känslor och kanske finna tröst och styrka. Att tillåta sig att känna. Att det går att komma vidare.”

Den var väldigt, väldigt bra. Kombinationen av bild och text var alldeles lysande. I orden fångar hon känslor som är lätt att känna igen om man levt nära varianter av missbruk. Rädslan och besvikelsen. All ledsenhet.

Bilderna är ganska köttiga.

Jag tyckte särskilt om den här, pillandet på tånaglar. Exakt så här gör jag. Inget jag är stolt över och det ger mig problem ibland. För ett år sedan kunde jag knappt gå på tre dagar på grund av nageltrång efter en sådan omgång. I förhållande till vad utställningen handlar om är det förstås ingenting. Utan bara en anekdot.

Sluta gnäll. Engagera dig!

Det här budskapet körde vi på Socialdemokraterna i Gävles Facebook förra veckan.

elinch

Var med och ta ansvar med oss!

Precis som skribenten ”Åsiktsmaskiner” tycker vi att fler borde ta ansvar på riktigt. Att gnälla på andra och inte vara konstruktiv tar oss ingenstans.

Om du är socialdemokrat tycker vi att du istället ska vara medlem i vårt parti tillsammans med oss. Då kan du till exempel gå på möten och resonera om våra komplexa samhällsfrågor, gå kurser, arrangera föredrag och workshops, politikutveckla, skriva motioner. Du formar ditt engagemang själv. Sådant som människor i Sverige alltid gjort i föreningslivet.

Det är så demokratin byggs. Inte genom att bara skriva i kommentarsfält. Politiskt arbete tar mer tid. Det kräver mer eftertanke. Men det kan också ge resultat. Du är varmt välkommen till oss. Länk där du kan bli medlem nedan.

Elin Lundgren, ordförande
Christoffer Rogsberg, vice ordförande
Socialdemokraterna i Gävle

Lite sen på bloggbollen men riksdagen är öppnad

Och det är ju gamla nyheter för det var för en vecka sedan.

Men vet ni ungdomar, tiden bara rusar. Det känns inte som att jag egentligen hinner med nåt alls så att jag vill skriva lite om det så här en vecka senare är inget kontigt.

Det är en högtidlig dag. Kollegorna har med sig någon de gillar. Respektive eller släkt eller vän. Alla är fina. Alla påminns om allvaret med att vara lagstiftare. Några, som jag, förstår inte varför kungen är där. Tänker att i en demokrati kan vi bättre än att ärva titlar.

Jag hade med mig Andreas och vi var på Humanisternas högtidsstund och där talades väl om mänskliga rättigheter liksom fantastisk sång av Rickard Söderberg. Blev lite tagen av honom.

öpnande öppnande

Så nu är det igång. Än så länge lite ryckigt i verksamheten då det är ojämnt med utskott och voteringar och det som annars ringar in verksamheten.

Just i dag åkte jag tidigt och har varit på kontoret, träffar minister Shekarabi för att tala om konsumentfrågor, varit på polisens nationella insynsråd, en stund på gruppmötet och så träffat en AK-ordförande från en annan kommun innan jag nu sitter på tåget hem.

I morgon är det insynsråd för polisen i region Mitt, besök tillsammans med minister Ygeman i Gävle samt öppet möte där han talar om budgeten. Det är öppet och alla är välkomna. Scandic klockan 17.

Wallström är kul!

För några dagar sedan nåddes vi av informationen om att utrikesminister Wallström vill lämna uppdraget vidare för att få mer tid med sin familj. Jag har all respekt för det. Att ha varit i hetluften så länge i så många olika roller tär säkert. Hennes familj förtjänar att få ha henne mer.

Margot Wallström har gjort mycket och kommer säkert spela en roll i vårt parti en lång tid framåt, så som många tidigare ministrar gör. Det ser jag fram emot.

Jag vill också säga att jag uppskattar Margots humor. Jag brukar ofta upplysa om att många politiker är så mycket roligare än vad som skildras i media. Helt enkelt för att man inte är i media och för fram saker för att vara rolig.

Så förutom det självklara är det viktigt för mig att framhålla just att hon är rolig.

Det blir svängigt på tisdag när regeringsförklaringen kommer och Löfven ska berätta om nya ministrar. Två ska sluta som vi vet. Fler överraskningar kan finnas. Antar ett det just ni sitter ett litet antal personer och undrar om de gjort det rätta när de tackat ja till att bli minister eller få en ny ministerpost. Det har de säkert!

Här är en bild från i maj när Margot besökte Gävle. Under lunchen pratade vi bland annat om ett gemensamt intresse, litteratur.

margot

Studiebesök i grannlandet

finland

Tillsammans med kollegor från civilutskottet besökte vi Helsingfors, Finland, i början av veckan ett par dagar.
Här en bild tillsammans med ambassadör Anders Ahnlid, sexa från höger. Vi höll hus på ambassaden och de hjälpte oss med programmet.

Vi träffade representanter för olika organisationer och myndigheter för att resonera om utskottets olika ansvarsområden. Måndagen hade fokus på konsumentpolitik och familjerättsfrågor.
Bland annat intressant om medling som metod då föräldrar tvistar om saker runt barn efter en separation. De hålls av en domare och en psykolog och är väldigt framgångsrika. Det spar samhället mycket pengar som tvister i domstol kostar. Men jag tänker främst på barnen. Ju förr deras föräldrar kan sluta bråka desto bättre. För föräldrarna också.

Åkte färja dit och jag måste säga att jag är väldigt nöjd med det. Förutom att jag slapp gå upp i ottan för att flyga som jag också är lite rädd för, så fick jag både sovmorgon, en trevlig överresa och en god middag. Så jag har personlighetsutvecklats och hatar inte längre färjor sådär genuint. Men jag var på hytten klockan 21 och sedan lämnade jag den inte förrän tolv timmar senare.

Massor av kalas

födelsedagen

Den här veckan blev det ett väldigt kalasande. Som om inte förra helgen var nog!

I onsdags var min födelsedag och då kom jag så påpassligt hem från Finland (blir separat inlägg) och fick äta på Pinchos och träffa vänner. Innan det hann jag till Länsmuseet för premiären av utställningen Vi lever -foton. Markus tog den här bilden på mig vid graffitiväggen utanför. Så ser jag´ut när jag är 41 alltså. Och just därför tog vi några fler, för jag ser inte ut som headern på bloggen längre. Det börjar bli en gammal bild nu. Så endera dagen ändrar jag.

I fredags hade jag ett gäng kompisar över på fika på kvällen. Mycket trevligt tycker jag! Roligt att baka saker till dem.

I dag har ett barn fyllt sju år och det var en massa kalas också.

Inte så mycket vardag alltså.

Fast ändå. Nu har kylan kommit och krukväxterna har flyttat in från balkongen. Och det är söndag och jag har suttit någon timme med det jag brukar göra om söndagarna. Kollat viktiga mejl och tider inför veckan. Få ihop schemat. Ta tag i lösa trådar.

Det blev bara mat och kalas

tåta

Jag tror aldrig jag lagt så mycket tid vid spisen som jag gjorde igår för matlagning. Det behöver inte betyda att du tycker att det är mycket, men mycket för mig.

På förmiddagen lagade jag matpaj, efterrättspaj och förberedde för blinier och gjorde kakor till besöket av mamma, Bertil och Harriet. Jag fick jättefina födelsedagspresenter (i förskott) och hängde nöjt upp min nya ljusslinga på balkongen efteråt. Bott i tio år och tänkt på det i tio år. Nästan ALLA ANDRA på mitt område har någon och det känns ju lite utsatt. Syskonungen testade Stenebergsparken. Mest gillade hon rutschbana! Men det gillade hon VERKLIGEN.

Chillar lite mör och matt i soffan efter besöket. Då bestäms det att en syster med man och fyra barn ska komma förbi om någon timme.

Upp på benen igen. Steker pannkakor och gör spagetti och färssås. Och en kladdkaka.

Tillkommer kärleken med bonustjej. Och de har med sig en fantastisk prinsesstårta när de kommer! Blev rätt bra efterrättsbuffé men tyckte syrrans familj åt lite för lite.

Allt var jättekul men jag var liksom överkörd efteråt. Redan klockan 23 tyckte jag det var sent att vara uppe, och det händer nästan aldrig.

I dag på förmiddagen har jag ätit två gigantiska tårtbitar. Störigt gott. Bilden visar min frukost. Bästa frukosten.