Förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap

debatten

På förmiddagen hade civilutskottet debatt om äktenskapslagstiftningen. Här är jag efteråt. Sorry för blänk i rutorna.

Från årsskiftet kommer Sverige aldrig att erkänna äktenskap som ingåtts i andra länder, där någon varit minderårig då det skedde.

Jag tog debatten för Socialdemokraterna. Roligt med första debatten i nya utskottet och i en så viktig fråga.

Här är delar av mitt manus. Det är skrivet för mitt muntliga anförande och inte för text egentligen, då skriver jag på ett annat sätt. Men ändå!

När ett barn blir bortgift förlorar det sin barndom, och på sikt många gånger möjligheten att välja sitt eget liv. Hur många barnäktenskap som finns i världen är omöjligt att veta, men mer än 700 miljoner kvinnor i världen har ingått äktenskap som barn. Mer än 250 miljoner av dom var yngre än 15 år när det skedde.

I de fattigaste länderna blir mer än 40 procent av flickorna gifta enligt Unicef.

Jag vill betona att självklart drabbas även pojkar, men inte alls i samma utsträckning.

I Sverige försvann möjligheten att ingå äktenskap när man är under 18 år 2014, innan dess kunde undantag beviljas.

Vi ser att när människor som flytt hamnat i Sverige så ökar antalet barnäktenskap här och ett antal över 100 barn identifierades häromåret i en rapport.

I den här debatten är vi väldigt överens i sakfrågan. Sverige ska inte erkänna äktenskap från andra länder där någon av parterna är under 18 år. Den personen ska helt enkelt ses som ogift i vårt land. Också oavsett deras ålder vid erkännandeprövningen.

Om jag förstått saken rätt betyder det att vi , när vi röstat igenom detta, har fått världens starkaste lagstiftning på området.

Vid den senaste korrigeringen av lagstiftningen 2014 var majoriteten av partierna var då överens om att följa utvecklingen på området för att se om det var tillräckligt.

Det blev en lucka kvar och det är den vi nu täpper igen, efter att regeringen tillsatte en utredning förra året då det blev tydligt att det som gjorts inte var nog. Det handlar om personer utan anknytning till Sverige som sedan kommer hit och redan då är gifta –som vi hört tidigare i debatten.

Regeringen anger i sina skäl att intresset av att skydda barn mot att ingå och leva i äktenskap väger tyngre än till exempel kulturella eller religiösa hänsyn. Omgivningens krav på äktenskap ska inte vara ett skäl för någon, oavsett bakgrund, att gifta sig. Det är helt enkelt för barnets bästa att utvidga förbudet mot att erkänna utländska barnäktenskap så att det omfattar alla i Sverige, oavsett härkomst. Jag tycker det är väl sammanfattat.

Problemen med barnäktenskap har sedan flera år tillbaka uppmärksammats på internationell nivå inom många olika forum, EU och FN till exempel.

Regeringen prioriterar dom här frågor högt och ser allvarligt på problemen med barnäktenskap, tvångsäktenskap och närliggande frågor om hedersrelaterat våld och förtryck.

Regeringen bedriver också ett aktivt arbete på området och har tagit flera initiativ för att motverka problematiken.

De har beslutat om en tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor där bl.a. problem kopplade till hedersrelaterat våld och förtryck ingår.

Några konkreta saker i strategin är

  • att stärka det förebyggande arbetet mot hedersnormer
  • att göra en nationell kartläggning av heders-relaterat våld och förtryck, inklusive barn- och tvångsäktenskap
  • att ta fram en standardiserad bedömningsmetod för arbete med våldsutsatta kvinnor och flickor i en hederskontext.))Regeringen gav i februari 2017 Socialstyrelsen i uppdrag att göra en fördjupad analys av socialtjänstens handläggning av ärenden som rör barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta och att ta fram och sprida en vägledning till Socialtjänsten. De har också ett uppdrag om informationsspridning om vad som gäller i Sverige i äktenskapsfrågor.Länsstyrelsen i Östergötlands län har fått i uppdrag av regeringen att nationellt motverka hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive barnäktenskap.
  • Som ett led i att stärka barns rättigheter beslutade regeringen i mars 2018 om en proposition med förslag som innebär att FN:s barnkonvention får ställning som svensk lag. Något vi riksdagsledamöter röstade igenom och ska börja gälla från år 2020.
  • Migrationsverket har tagit fram en rutinbeskrivning för handläggning av asylärenden för ärenden som handlar om det här. Syftet med standarden är att säkerställa barnets rättigheter i asylprocessen och att skapa förutsättningar för att identifiera barn i behov av hjälp och stöd. I utredningens, som jobbade med detta, tittas också vidare på 
  • tillämpningen av straffbestämmelserna om äktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa
  • samverkan mellan berörda myndigheter fungerar och lämna förslag på åtgärder för att utveckla myndighetssamverkan och tydliggöra ansvar och befogenheter.
  • möjligheterna att införa mer effektiva verktyg för att förebygga och förhindra att personer tvingas ingå äktenskap utomlands
  • åtgärder för att framtvinga eller underlätta ett återförande till Sverige av den utsatta personen. Det kommer vi att återkomma till i kommande politiskt arbete.