Citerar en hel text av Clara Lidström

clara

Jag hoppas det är okej. Hennes inlägg från i dag finns HÄR. Fetningar i texten har jag gjort. Bilden är från resume.se

Jag blir så trött i dessa valtider. På alla som säger sig lobba för ”mina” åsikter. Jakob prenumererar på tidningen Vi Bilägare och i den verkar man lobba för att politiker ska fatta beslut som är bra för bilister. Vi är också med i Villaägarna och där lobbar man för att villaägare ska få det bättre. Som medlem i Företagarna får jag också tidningen ”Företagaren” som lobbar för att politiker ska göra det bättre för företagare. Och ja. Vi är väldigt beroende av vår bil här på landet. Vi bor i villa och skulle tjäna på en mer villa-vänlig politik. Jag är också företagare och de beslut politiker fattar kring företagande påverkar mig.

Men vet ni vad? JAG SKITER I DET DÄR! Jag röstar inte på det jag tror är bäst bara för mig. Villaägare med bil som driver företag – det är inte ett representativt utsnitt av befolkningen. Som tänkande varelse måste jag ju kunna se på samhället utifrån och försöka se vad som är bäst för andra människor? Människor som kanske inte är nog många för att själva kunna påverka politiken med sina röster. Men som kan vara värda att ta hänsyn till ändå. Man kan rösta i solidaritet med fattiga och utförsäkrade. I solidaritet med flyktingar och invandrare. I solidaritet med djuren och naturen. Kort sagt, man kan rösta på en hel del viktigare saker än sänkt bolagsskatt och billigare bensin.

Jag skiter i om jag får sänkt bolagsskatt för mitt AB eller billigare bensin. Jag vill hellre att de pengarna ska gå till min sons förskola, eller landstingets cancervård, eller till att bygga ut järnvägen. Jag är så trött på att folk räknar hundralappar i den egna plånboken när de röstar istället för att fundera på vilket slags samhälle man vill ha i stort. Samhället i stort påverkar ju en betydlig mer än vad några hundralappar i börsen gör.

Borde det inte vara något slags minimikrav för att vara röstberättigad, att man har tankekapacitet att flytta fokus från sin egen lilla ö till de stora kontinenterna? Se sammanhangen i saker? Ibland önskar jag nästan det. Framförallt önskar jag att politiker ska sluta förutsätta att det enda jag som väljare bryr mig om är mig själv och min plånbok.