I kväll hade SSU bjudit in Bengt Göransson till Gävle. Han talade inför en publik på runt 60 personer på Folkteatern.

En stor ideolog. Säger självklarheter på ett snyggt sätt. Saker jag behöver höra igen och igen. Många andra också.

Jag frågade Bengt om han delade min bild om att nykterhetsrörelsen är bättre än arbetarrörelsen på t ex mötesformalia och mötesdisciplin. Det gjorde han! Då vet jag att jag har rätt!

I London tog Cissi mig till en supermysig biograf som var inhyst i en före detta teater. En salong. Inga skärmar i foajen utan griffeltavla.

Vi såg den amerikanska versionen av Stieg Larsson. Kunde konstatera att enda skälet till att den gjorts är för att engelskatalande inte ska behöva läsa textremsor. De få ändringar som gjorts fyller ingen som helst funktion. De fina naturbilderna saknas nästan helt. De som finns ger någon slags isdimmig bild av Sverige.

Lite lokalpatriotiskt är det kul att många scener filmats i Segersta. Bortsett från det är ju hela filmen skjuten i Sverige men engelsktalande. Det blir bara dumt. Onödigt. I det här fallet talar bara marknaden, inget annat.

Inte på något sätt dålig film, men det finns inga skäl att de som om du inte är superintresserad och redan har sett svenska versionen. Den här är på inget sätt bättre.

Några har frågat mig vad jag tycker om honom. Jag känner inte Jonas, men vi sitter väldigt nära varandra i plenisalen. Han sitter rätt över gången. Alltså inte en meter bort.

Han är duktig och tydlig i de debatter jag sett och jag ser mycket fram emot onsdagens partiledardebatt som börjar klockan 09.00.

En uppsättning partiledare vi ska jobba med ett tag.

Inledde dagen med att springa. I solen och frosten. Kände mig riktigt stark och orkade springa långt och länge, om än inte så fort. Skönt att vara på banan igen och att börja dagen med träning är verkligen en hit.

Satt uppe länge i natt och ordnade med lite saker inför ett möte i dag, samt styrde upp en serie diskussionskvällar tillsammans med kamrater.

Ätit drömmar hos mormor och är nu på väg tillbaka till Gävle. Hoppas det är kallt där också! Ser fram emot kvällen med Bengt Göransson.

Marianne Fredriksson är just nu högaktuell tack vare filmen ”Simon och Ekarna”. men hon har skrivit många andra böcker också, bland annat den här. Jag fick den av Elin när hon hade sorterat ut lite inför en av sina flyttar (frekvent förekommande just nu). Mitt omslag vad med rosor på och lite snyggare än det här. Det var en på många vis läsvärd bok. Den handlar om Jan och Angelica. Ett par som trots sina olikheter strävar på. Jan är hyperintelligent och har haft en skadad uppväxt i ett povert arbetarhem. Angelica har också hon haft en mycket jobbig barndom med en psykiskt sjuk mamma. Både är alltså tämpligen kantstötta när de möts. Deras förhållningssätt till livet är helt olika. Hon andlig och ”ser saker”, han strikt naturvetare.

Kul upplägg. Jag drunkar dock lite i de djuplodande diskussionerna. dessutom tror jag inte människor på riktigt säger de här sakerna. -Hör på nu … och så berättar de långa harranger som den andra suger in. Fast vad vet jag, jag har ju bara upplevt min verklighet. Så utifrån den känns det i alla fall krystat.

Överraskade slut. Värt att lägga någon timme på. 

Det är sällan jag går på bio med Mamma och Bertil. I kväll hände det. En syster hängde också på. Jag hade inga förväntningar. Varje film sedan klassikern Sällskapsresan har falllit ett snäpp. Den var asgrym, och det är rätt kul när de är i Alperna. Sedan är det inte så roligt alls längre. Den här är knappt två timmars mys. Svårt att säga att det är helt bortkastad tid då. Plus det är gott med popcorn. Men skrattfest är det inte.