Under veckan har jag inte kollat Facebook/Twitter alls. Twitter är ännu inte en del av min vardag. Men Facebook har varit länge. Precis som för många andra. Det var riktigt skönt utan. Saknade det inte.

Senaste månaden har jag känt olust av att kolla på tråkiga bilder på barn jag aldrig träffat, fått veta att avlägsna vänner ska dricka kaffe (är det den vanligaste uppdateringen?) och stört mig på en massa saker.

Till exempel det allmänt förekommande fenomenet att lägga upp solsemesterbilder med tillhörande 24 grader i skuggan!!!! och så de aldrig sinande kommentarerna av typen tro inte att jag är avis …………..

Facebook är grymt bra till många saker. Vill inte vara utan. Jag menar inte det. Men nu har jag mental överdos på skit jag faktiskt inte bryr mig om. Det är mitt eget ansvar att sålla.

I går plockades jag upp av Lina och Sara. Innan vi åkte ut till Norrala checkade vi av rean på Kicks. Trots att jag inte köpt annat än tuber och krämer på utlandstrippen så gjorde jag ytterligare något inköp av naturligtvis helt oumbärliga saker. Sara är också nöjd med sina fynd. Det var Lina med men hon lägger stor vikt vid att se tjusig ut på bild.

Hade skön kväll som inkluderade det mesta av kul och avslutades sent i natt till en rätt saggig film där Stallone klättrade i berg.

En dag åt vi ingen lunch eller så, utan valde helt enkelt det traditionella eftermiddagstedrickandet. Fast själva tekoppen känns som tilltugget egentligen. Kolla in kakfatet. Olika små snittar, scones insvept i vit duk och massor av gottis. Jag dricker aldrig te annars, men bestämde mig för att göra ett undantag. Av en lycklig slump fick jag rosa te så det passade ju lite. Mangoapelsinkanel. Eftersom det tog tid att äta upp drack jag upp nästan allt i kannan. Det smakade blaskigt schampo och jag är inte på något sätt över på den andra sidan. En kulturgrej bara. Men gullig servis.

Det heter te enligt SAOL. Inget h och ingen `ska med på något sätt. Te.

I delar av Hyde Park finns det massor av ekorrar. Och massor av signs om att inte mata dem, så därför matar folk för glatta livet, för engelsmän kan inte läsa. Om jag stod stilla kom ekorrarna fram mot mig (för att de trodde de skulle få mat av mig) och det ville jag inte riktigt så alltså försökte jag hela tiden hålla mig i rörelse. Det gjorde att jag inte kunde få några bra bilder alls.

Cissi berättade att de här grå ekorrarna av misstag infördes och nu nästan har konkurrerat ut de ursprungliga röda