Dagsarkiv: 2011/12/15

Den mänskliga rättigheten att få supa sig riktigt jävla full

 Klicka HÄR om du vill ta ställning för Vit Jul

Också i år har jag förmånen att vara ambassadör för Vit Jul-kampanjen. Tillsammans med bland andra Gudrun Schyman, Cissi Wallin och Katerina Janouch. Tre kvinnor som tydligt sett alkoholens baksidor och inte har skygglappar för det.

I tidningen Fokus skriver Katarina Wennstam (av mig beundrad författare) en lysande julhälsning till SDs Jimmie Åkesson. Temat är svensk alkoholkultur. 

”Men vad ska vi då göra med det som sitter nedärvt i den svenska folksjälen? Snapsen, skålandet och den mänskliga rättigheten att få supa sig riktigt jävla full?

Alla kvinnor som blir misshandlade? Alla barn som hör och ser, men som ingen ser? Alla de som söker skydd hos kvinnojourer, som kommer blåslagna till akuten? Barnen som ser jullovet som en skräckfylld period full av alkohol, okvädningsord och slagsmål?

Våldet mot kvinnor, och mot barn, ökar under våra etniskt svenska högtider. Lucia. Jul. Nyår. Valborg. Midsommar. Chartern, för den delen.

Att supa och inte ta ansvar för sitt beteende eller för sina gärningar ingår tveklöst i det vi brukar kalla för den svenska folksjälen. Att supa under julen är en självklarhet för många. Att stänga in sig med familjen under flera lediga dagar innebär ökat våld, det visar statistiken med all önskvärd tydlighet.”

Fredagsmys och rödvin

Expressen har ett fånigt repotage där de går igenom möbler i rustade Sagerska Palatset och en av alla experter får tycka till. I tyckandet blir det en bekräftelse av det som skrämmer mig, att det är helt ”normalt” att dricka alkohol i närvaro av sina barn.

Vill referera till den text som Birro publicerade i Expressen i veckan, med delar av den här (men läs gärna hela):

”De vuxnas fördärvliga behov av att degradera sig själva till lallande apor väger tyngre än läpparnas bekännelser om att julen, det är barnens högtid.
Spriten, vänner. Vårt lands sakrament. Spriten är helig för oss. Den betyder mer än våra egna barns välbefinnande.”

”Dina barn, dem som du hävdar att julen är till för, märker varenda försiktig liten karaktärsförskjutning när du dricker. Redan efter ett glas vin förvandlas du i dina barns ögon.

Redan när den första klunken rödvin (dyrt dessutom, garanterat ett sådant rödvin som ”riktiga” fyllon aldrig skulle ha råd med) når ditt blod är du ett monster.
Redan då. Redan där rör sig ditt barns tillit i riktning bort från dig. Ett barn består uteslutande av känslor. Ditt barn registrerar förändringar i ditt beteende långt innan du själv gör det.
Du kan vara säker på att ditt barn ogillar den du blir när du dricker. Även när du dricker väldigt lite och även om du dricker väldigt sällan.”

Jag skulle vilja göra tillägget att även vuxna märker direkt när någon har druckit. Det är små saker som lukt och rörelsemönster. Och stora saker, som dåliga skämt och överdriven närhet eller uppsluppenhet.

På pricken

I senaste Femina finns en artikel om olika sätt att förhålla sig till tid och planering. Jag är en klockrent tidsfascist. Noterar också till min förtjusning att det inte finns några uppspaltade tips till mig, vilket det gör för tidsoptimisten. Det är alltså inte jag om är problemet!

Ett uselt exempel på särskrivningar.

I texter så finns det skrivfel och skrivfel. Det finns slarvfel som jag själv är duktig på. Som att skriva ”JAg hete rElin”.

Och så finns det många exempel på de som inte  behärskar språket. Den här kommentaren är från en artikel om en M-politiker i Ljusdal som uppmanat tjänstemän att dricka vin och ta alvedon. Bara det i sig är intressant, men en sådan här kommentar provocerar mig mer. Lite för att den tycker moderaten gör rätt, men främst för att texten blir svårläst då språket är misshandlat.

Å andra sidan, det är bättre att folk skriver än att de låter bli. Det skojsigaste jag vet är dock när SD-politiker skriver och VERKLIGEN INTE kan skriva. Finns gott om exempel på det i både handlingar och kommentarer på nätet. Varför roligt? För att de värnar språket så enormt, det kitt som håller ihop oss.

Helvetesnatt

En hatnatt. Min upplevelse är att jg aldrig somnade. Mer sannolikt är att jag gjorde det framåt tretiden. För sovit måste jag ha gjort eftersom jag drömde jobbiga saker. När korridarna började vakna gjorde de det med oljud så jag var ändå vaken innan min klocka ringde. Jävligt arg över att just jag inte fick sova ordentligt.

Och förkylningen sitter i. Min kloka PT förbjöd (min tolkning) mig redan igår att få träna i morgon. Korrekt gjort.

Mitt uppdrag är förutom att gå utskott och sitta i budgetdebatt och sånt, att bli helt frisk.